I förra inlägget spekulerade jag lite om Nordkoreas fotbollslag och doping. Hoppsan hejsan så åkte visst två av deras spelare fast i en kontroll under VM. Så kan det gå. Frågan om out-of-competition-test är dock fortfarande obesvarad.
Nu vi ändå är inne på fotboll så hörde jag att Sveriges förbundskapten Thomas Dennerby förklarade för Sportradion varför man inte tränar på straffar inför kvartsfinalen mot Australien, trots att just det mycket väl kan bli avgörande. Motiveringen var att det ändå var svårt att återskapa situationen med den press det innebär. Det låter jättekonstigt. Är inte poängen med träning att öva på specifika situationer så pass mycket att man sedan känner sig bekväm när man hamnar i dem på tävling? Om man ser höjdhoppare till exempel så har de alltid en rutin innan de ska hoppa. Det antar jag är något som skapar trygghet och gör det möjligt att fokusera på just själva hoppet och inte saker runtomkring som publiken på läktarna och hur avgörande just det hoppet är. Jag är ingen idrottspsykolog men med tanke på hur sällan fotbollsspelare ställs inför straffavgörande så borde det väl vara ännu viktigare att se till att alla känner sig trygga i situationen när man väl är där. Det är ju inte direkt så att det aldrig är någon som inte klarar pressen.
Så om jag nu ska fortsätta tippa fotbolls-VM så åker Sverige ut på straffar. Glöm inte var ni läste det först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar