Tillbaka till verkligheten

Imorgon är det dags att gå tillbaka till jobbet igen. Med tanke på blåsten får jag väl se om det finns några tåg att köra men jag börjar inte förrän framåt eftermiddagen så det hinner säkert både mojna och röjas längs spåren innan dess. Tre veckors novembersemester har i alla fall varit härligt – höjdpunkten var naturligtvis veckan i solen, men jag har sett till att använda övriga dagar klokt genom välbehövlig storstädning här hemma. Det är väl inte helt avslutat men de stora posterna är klara och det är numera lite ordning på alla papper, böcker och annat skräp som har belamrat lägenheten. Riktigt skönt.

Dags att börja träna lite igen blir det. Jag har inget riktigt mål för nästa år på samma sätt som Järnmannen var i år. Hade tänkt att springa Edinburgh eller Stockholm Marathon men de senaste veckorna har jag rannsakat mig själv och inser att jag egentligen inte är så sugen på att springa en mara, eller åtminstone inte sugen på att lägga ner den grundträningen under vinter och vår. Det jag känner lust till är att köra mer snabba och roliga pass och så skidor då om det blir någon snö någon gång. Göteborgsvarvet är i alla fall inbokat så jag siktar på att göra något bra där och så får resten av kalendern ge sig allt eftersom. En viktig sak som jag tar med mig från i år är vikten av att ha mål i träningen och att regelbundet stämma av var man står. Jag gjorde det egentligen bara i simningen där jag körde testlopp på 400 meter med jämna mellanrum och förbättrades bra mycket vilket är kul och inspirerande att se. Jag konstaterar att dagens testresultat är tre minuter i plankan och 28 armhävningar. Jobbar på där...

Utmärkta podcasten Marathon Talk tog härom veckan upp en utvärdering man kan/får/bör/ska göra innan man börjar ett träningsprogram – det kan vara för marathon eller för vad som helst egentligen. Det består av sju frågor där man själv bedömer sin status på en skala 1-10 inom områden som sömn, kost, skadestatus m.m. Sätter man 6,7 eller 8 på något av områdena ska man vara vaksam och omedelbart ändra till 0 - det indikerar att man har något problem där men inte tar det på så stort allvar att man tänker göra något åt det. Därefter utarbetar man en strategi för att komma till rätta med problemen på de områden som fått låga poäng. Jag tänker vara så öppenhjärtig att jag delar med mig av min lista helt ocensurerat. Så här kan det se ut:

Vill man ha en sådan här tabell att fylla i själv finns det att ladda hem som en excel-fil på Marathon Talks hemsida. Man måste registrera sig men det kostar ingenting.

Nu är det dags att gå och lägga sig. Måste jobba på min "Sleep level" som synes. Min "Emotional state" är förresten redan signifikant förbättrad, mycket tack vare semestern och nämnda storstädning...