Hör upp, blindstyre!

Nu är det full rulle i motionsspåren på eftermiddagarna. Åttan i Skatås har transformerats till en autostrada av joggare, vandrare och en och en annan vilsen själ på cykel. Som undertecknad. Att använda åttan för cykelträning under de förhållandena hamnar naturligtvis någonstans på skalan mellan besvärligt och direkt olämpligt men jag ägnade mig mest åt eftermiddagsrull i efter omständigheterna anpassad hastighet och använde mig mest av själva åttan som transportsträcka mellan mer lämpliga stigar och spår. Ändå är det en utmaning att ta sig fram mellan vinglande joggare med blicken fäst på pulsklockan och hörlurarna djupt in i öronen som gärna placerar sig minst två i bredd mitt i vägen. De tenderar att vara svårrundade även med löparskor på fötterna eftersom hastigheten ofta är beskedlig dessutom. Fast visst är det kul att se den omtalade löparboomen i verkligheten även om jag själv helst väljer mindre trafikerade stråk. "Two roads diverged in a wood, and I, I took the one last travelled by" som Robert Frost skaldade och skatepunkbandet Pennywise åttio år senare citerade i texthäftet till skivan "Unknown road". Kuriosa.

Det var just på väg mot en av de alternativa vägarna som jag svängde in på, intet ont anande om den ansamling av rullgrus som låg och väntade på mig i försåt. Plötsligt försvann cykeln under mig och jag stöp hårt men rättvist. Det måste sett ganska spektakulärt ut för två joggare stannade och frågade oroligt hur det var med mig. Kanske berodde det på att jag hade vissa problem med att komma upp, liggandes i en slänt som jag var med full uniform, lunch och linjebok i en väska på ryggen. Jag försäkrade dem om att det mest var min stolthet som var sårad och  rullade lite stukad vidare. Vid närmare inspektion summerades skadorna till ett par mindre skrubbsår och en öm höft.

På tal om egentligen allt ovanstående så hittade jag den här härliga (?) vurpvideon från årets Vasalopp (via Erik Wickström). Den rekommenderas framförallt för alla er som inte alls dyker det är konstigt att Kanal 5 kör "America's Funniest Home Videos" i primetime-spot på fredagskvällar. Jag gillar framförallt killen som dyker upp efter 2:40 med hörlurarna i. Är det lämpligt, kan man fråga sig. Vän av ordning undrar.

Tillbaka med miniformtopp

Min fina period med habil grundträning stötte på några mindre farthinder när först en Kalmarresa hem till föräldrarna dels ledde till inställt långpass och dels usel sömn som sedan i våriver och önskan att kompensera följdes upp med fyra raka pass som kanske var lite för tuffa med lite för lite rast och vila och lite för dålig mat. Oavsett orsaken så blev det en förkylning som resultat vilket innebar fyra träningsfria dagar och en dags sjukskrivning. Efter vila och återhämtning så känns det betydligt bättre idag så jag såg till att komma ut på en liten löptur. Det blev sju kilometer och som tur var kändes det bra. Kanon, faktiskt. Vilan hade gett pigga ben och jag kunde flyta på formtoppen hela rundan med behaglig spänst i steget.

Nu blir det att ladda lite i veckan för på söndag bär det som sagt av för en spontan vecka på Mallorca. På jobbet söker vi vår semester redan i december/januari och jag la en veckas semester i april eftersom jag redan har mer än tillräckligt med dagar sparade och det aldrig är fel att vara ledig. Sen fick vi inte ihop det så att Pernilla också kunde ta semester så jag visste inte riktigt vad jag skulle hitta på. Velade lite fram och tillbaka innan jag slog till på en Mallorcaresa så jag åker alltså ensam vilket blir en ny upplevelse. Det verkar dock inte vara någon risk för att man får lappsjuka på cykelturerna utan det är nog en och annan ute på vägarna som man kan slå följe med om andan faller på.

Med nyvunnen ödmjukhet

I fredags blev det ett progressivt distanspass på löpband. Det började lätt och sen blev det jobbigt. Den utvecklingen är svår att undvika i just den träningsformen.

På TV:n rullade försöksheaten på 3000 meter från inomhus-VM. Medan jag slet för att med nöd och näppe ta mig ner mot 4:00-fart sprang Mo Farrah och spanade på konkurrenterna, avspänd i 2:30-fart eller så. Då blir man snabbt ödmjuk.

Ödmjuk är också lättare att vara när tidsmål och farter blir plågsamt kroppsliga genom mjölksyra och svett än när de bara är abstrakta siffror man bollar med hemma i soffan. Som när tanken "hur ska jag orka göra det här i en hel mil" (eller två, eller trettio) dyker upp. Tidigt i träningsåret tror jag den kan komma hos såväl nybörjare som elit som så kan förenas i den dåliga formens slit. Eller?

Men jag ska inte klaga utan det känns rätt bra nu ändå. Veckan avslutades idag med två och en halv timme i skogen. 21 kilometer på bredden och ett inte oansenligt antal meter på höjden då både Brudarebacke och Getrygg forcerades och med en bra dos kullar och dalar däremellan. Men inga dalkullor. Av bara farten bokade jag dessutom en vecka på Mallorca i april. Då kan jag passa på att ta igen den cykelträning som jag negligerat under vinterhalvåret. Perfekt.

Nycrossad

Rastade min nya cykel idag igen. Känns mycket bra. Tog mig med viss möda upp till toppen av Brudarebacken vilket väl är så mycket alpkänsla det är möjligt att få till här i närområdet (dvs inte så mycket). Det var inte helt lätt att ta sig upp med smala däck med tveksamt grepp i mer leriga förhållanden men jag välte bara två gånger. På grusväg går de dock utmärkt.

Så här blev den i alla fall till slut:

Dassigt foto men fin utsikt

Det är alltså en crossram från Poison med Campagnolo Centaur reglage och bakväxel, Veloce framväxel och FSA kompaktvevparti med 46/34-klingor. Cantibromsar från Tektro. Deda styrstam, styre och sadelstolpe. Fi'zi:k Arione-sadel och styrlinda. Julien Absalons signaturpedaler från Time (vita och på rea!). Mavic Ksyrium Elite-hjul med Schwalbe Sammy Slick på. Tänkte nedgradera hjulen framöver till Fulcrum Racing 7 med högre slit-och-släng känsla för vardagsbruk. Ett hopplock av nytt, Ebay och lite gamla delar jag plockat från min gamla cykel. Resultat: en ohelig tysk-italiensk allians.

Jag tycker det blev riktigt fint till slut. Jag förutspår att vi kommer ha många trevliga stunder tillsammans.

Lördagens långpass

Igår så skrev jag att jag skulle kolla på Vasaloppet idag. Det blev inte mycket med det när en titt i tv-tablån fick mig att inse att det inte är förrän imorgon. Vid närmare eftertanke så låter det här med "första söndagen i mars" ganska bekant...

Men långpass blev det däremot även om jag sköt på starten några timmar och passade på att sova ut lite istället. 16 km var planen och med en liten extra sväng runt kvarteret blev det också så. Jag sprang söderut längs Bohusleden för att vända vid Herkulesgården och ge mig tillbaka hemåt. Underlaget blev lite blandat stig och motionsspår och till och med ett litet parti banvall vid Rådasjön. Uppenbarligen kan jag inte hålla mig borta från järnvägen ens när jag är ledig. Bekant underlag alltså men ändå så känns det inte bekvämt att irra runt i närheten av spårområdet i löparkläder. Även om jag naturligtvis inte sprang i spåret så vet jag hur man som lokförare reagerar när det dyker upp folk nära spåret som inte ser ut att höra hemma där. Man vet aldrig vad de kommer hitta på. Jag tog mig snabbt därifrån och fortsatte på mer lämpliga vägar.

Det hela tog ungefär 1:55 så tidsmässigt ett ganska långt pass. Farten blir naturligt låg i terräng av varierande svårighet men jag tycker det är utmärkt att köra långpassen i kuperad och teknisk terräng då man får en bra genomkörare av hela kroppen och får jobba med benstyrkan på ett annat sätt än motsvarande pass på platt asfalt, samtidigt som det sliter mycket mindre på grund av det mjuka underlaget och variationen. Och så är det kul också. För mig som inte är jätteförtjust i långpass normalt så är det helt klart en fördel för att det ska bli gjort.

En liten udda syn mötte mig förresten på väg upp på Bohusleden. Någon hade lyckats trä upp en bil bland träden och min första tanke var att det måste varit en spektakulär avåkning men vid närmare eftertanke så gissar jag att det snarare var ett sätt att dumpa en förmodligen stulen bil. Just här brukar det dyka upp bilvrak och alla möjliga konstigheter som folk har velat bli av med. Lite längre upp på leden var det mycket riktigt någon annan som dumpat större delen av sin inredning inklusive soffa, tavlor och alla möjliga småprylar. Märkligt beteende tycker jag.

En gulligt byråkratisk klisterlapp satt fäst på bilens underrede:

Veckan som gått

Egentligen hade jag kunnat skriva tre separata inlägg den här veckan men det har inte riktigt blivit av så jag sammanfattar istället.

Jag har kommit igång bra med löpträningen nu, har börjat komma upp i veckomängder på 35-40 kilometer vilket var ett länge sen jag hade kontinuerligt. Alldeles för länge sen. Det har märkts.

Har hoppat på ett upplägg från Marcus Nilssons bok "Löpträning mitt i livet" (tänkte skriva mer om den sen) som jag fick hem för ett par veckor sedan och det känns bra hittills. Den här veckan inleddes med ett progressivt distanspass som avbröts någon minut innan fulländning då jag anade att den så kallade pepparkaksgubben var på väg att göra ett ovälkommet besök (det började som en skakning på nedre däck). Det blev en spänd nerjogg hem genom villakvarteren i Örgryte och jag kom helt osökt att tänka på den här låten:

Sedan i onsdags släpade jag äntligen ut min höst vinter vårcross som jag till slut fick färdig. Det blev lite snurrande runt på grusspåren runt Delsjön och det tog knappt en kvart innan årets första vurpa var ett faktum. Man kan väl säga att jag välte när jag skulle ta mig upp för en brant backe och så behöver vi inte prata mer om det.

Treklövern kröntes med två varv på femman i Skatås med två minuters vila. När vi bodde i Munkebäck sprang jag i princip alltid den, åttan eller milen men sen vi flyttade för två år sen så har jag faktiskt inte sprungit hela en enda gång. Nåväl. 23:20 blev det på första och 23:02 på andra vilket tyder på att jag i alla fall disponerade det ganska väl. Det är en jobbig slinga det där.

Imorgon är det Vasaloppet. Tror planen blir att se starten innan det är dags att dra ut på långpass och så komma tillbaka lagom för ett par timmars fikastund i soffan.